--> Favorit    Trav    Tillbaka  

Oddstävlingen final part
skapat av Mr Mike ( inloggad ) 2007-05-20 16:09:28 (Läst 1342 gånger)

Jag sprang ut till staketet men hade ändå missat starten och nästan 500meter av loppet, Dude Kemp med Jim Frick hade något överraskande tagit täten. Men vad många inte vet är att Jim Frick faktiskt är en ganska skicklig startkusk, däremot kan han vara lite loj i loppen ibland eller så är det hans upprätta körstil som hela tiden ”lurar” ögat.
(Det visade sig dock senare att Jim egentligen hade kört sig till ledningen med Dude Kemp efter just 500m när jag läste loppreferatet hemma).
Jag saknade inte mina två travpolare så mycket då jag var helt inne i loppet.
Dessvärre hade den lite trög/starke Ohio Launcher hamnat längst ned i kön.

- Gå då Björn! Skrek jag så att de runt omkring mig säkert trodde att jag var en vettvilling.

Sedan hörde jag tidspasseringen efter 1000m, Dude Kemp hade varvat på 13,7 vilket var starka papper i ett klass II lopp.
I samma veva lyfte Goop ut Ohio Launcher i 3:e spår, det värsta som kunde hända mig var ju om Björn startade attacken för sent eftersom jag även hade ett rejält platslir på Ohio L. och det var en mil fram till Dude Kemp i detta läge.
Självklart är det fler som är villiga att gå ut i 3:e spår i detta skede av loppet och Ohio tvingas ut i 4:e spår 550m kvar och sedan även ute vid staketet i 5:e spår när upploppet snart nalkades.
Ohio låg då 6:a, pengarna var döda tänkte jag, han hinner aldrig ikapp dem eftersom han är mer stark än snabb tänkte jag.
Jag ser dock hur Björn driver mer än vad han vanligtvis brukar göra och det var ett tecken på att det fanns massor av krafter kvar.
Jag ser hur flera av de andra hästarna tappar i fart p.g.a. det höga utgångstempot.
Plötsligt är han förbi Dude Kemp och leder loppet med 100meter kvar, bakom har dock Sea Shore fått luckan och tagit upp jakten.
Jag vågar inte titta de sista 50 metrarna så jag vänder mig om och då får jag se Anders hoppa upp och ner som en studsmattehoppande kille som går på droger.
- Javisst ja, han hade ju lirat Sea Shore! Tänkte jag högt för mig själv.
Jag vände tillbaka mot staketet och kunde se målgången där Björn Goop tittar inåt mot Torbjörn Jansson och konstaterar att dem går lika fort över mål men Ohio var en halv längd före.
Plötsligt känner jag hur någon hoppar upp på min rygg och tar ett rejält tag om mellangärdet.
- Suveränt kompis den satt ju! Hörde jag klart och tydligt någon skrika i mitt öra.
Rösten var definitivt Anders.
- Visst, visst men hoppa ner från min rygg nu innan den går sönder!
- Jeeesus Kenta, ta de lugnt.
- Jeeeeesus själv Anders hur många bärs har du druckit?
- En bärs för varje vinnare jag satt, själv då?
- Jag har inte tagit mer öl än den jag svepte nyss, jag måste vara stenskärpt nu när det bara är ett lopp kvar i tävlingen.
- Allright jag ska låta dig vara, hur mycket är du uppe i?
- Vet inte riktigt men det måste vara över 10-tusen eftersom vinnaroddset var över 3 på Ohio.
- Good going Kenta, själv drog jag in 6230 spänn på ett bräde ”I’m in the flow”, nu ska jag gå och leta reda på Pelle och fira med en bärs.
- Ok Anders men låt detta bli den sista.

Jag kom på mig själv med att vara en moraltant.
Moraltant är en person, både manlig och kvinnlig som står för ett moraliskt riktigt handlande.
Anledningen var väl som oftast av egoistisk karaktär jag ville helt sonika att mina två bästa travpolare skulle vara vid deras sinnes fulla bruk när jag skulle utropas som vinnare av tävlingen.

Inför det sista loppet på V64:an den här kvällen kvarstod höjdpunkten, ett 4-åringslopp med blivande stjärnor.
Jag brukar känna att i de här 4-åringsloppen brukar hästarna slå varandra lite pö om pö.
Förutom när Simb Chaplin startar, som är kung i årskullen.
Dessutom brukar det bli bra tempo i den här typen av lopp då man inte är rädd för att trycka till ledaren lite.
Jag hade lite oväntat spetsat in mig på en bakspårshäst, med två favoritvinster på raken luktade det skräll lång väg i detta lopp. Jag siktade in mig på att spela plats på en häst som aldrig hade vunnit men däremot varit på plats i 50% av starterna.
Hästen jag syftar på heter förstås Butterfly Player.
Bra kusk i Örjan Kihlström med bra smygläge, det här kändes som säkra pengar på förhand.

Jag gick med glatt leende mot spelluckan då jag visste att jag skulle träffa Lovisa.
Men när jag kommer fram så känns det som om jag ska sjunka under jorden.
Lovisa satt inte i luckan.
Där satt någon yngre kille med keps och som tuggade tuggummi snabbare än en ko idisslar.
- Var är Lovisa?
- Vem? Fick jag tillbaka med ett smaskande svar.
- Hon som satt här inför förra loppet.
- Jaha jaså hon, nä hon blev tillsagd att ta en paus dårå, vi måste ta pauser i det här jobbet.
- Kan du inte hämta henne snälla, hon för tur med sig.
- Hörru du det gör jag med, ska du spela eller gå härifrån?
- Ja , om du tar ut tuggummit så jag hör vad du säger.
- Hörru du det är du som ska prata, inte jag.
Jag förstod att jag inte kom någon vart med den här jeppen och jag var tvungen att lägga liret nu då det bara var 3min kvar till start.
- Ok vänd det här kvittot på plats på nr 10.
- 13.017kr är du säker på att du vill spela hela beloppet?
Killen hade t.o.m. tagit ut tuggummit när han pratade med mig nu, den stackaren hade väl aldrig sett så här mycket pengar.
- Du skulle ju inte prata, gör nu bara vad jag säger.
- Skyll dig själv.
Den lilla parveln fick det sista ordet och det satt kvar länge i skallen på mig.
”Skyll dig själv”.


Nu hade jag en puls på 120 när jag gick ut för att få se hur mitt, ja alla våra 3 öden, skulle se ut.
Jag tittade mig omkring och fick se Pelle och Anders komma emot mig.
Äntligen visade dem mig lite respekt.
- Vad har du lirat? Frågade Anders.
- Jag lirade 13 lakan plats på Örjan.
- Haha idiotspel, jag spelade 1000 spänn vinnare av de 6 jag vann på Hans-Owe, han kommer garanterat att få luckan tillslut.
- Svettigt lir måste jag säga, näst minst spelad är hon Southwind Wake. Du då Pelle vad har du spelat som sista lir?
- Jag har ingen deg kvar, jag lirade allt på Angus R.C. i förra avdelningen och han satt fast med ett ton sparat.

Sanningens ögonblick var inne. Bilen släppte iväg hästarna och dem var iväg.

Favoriten TimeToSayGoodbye lyckades med nöd och näppe att hålla ledningen.
Southwind Wake hamnade perfekt placerad i rygg på ledaren.
Butterfly Player hamnade först i 3 par invändigt från sitt bakspår.

Fram till första 1000 var det på stället marsch och hästen med det opassande namnet TimeToSayGoodbye varvade på 17,7.
Jag höll på att vrida mig inombords som en sur disktrasa. ”Skyll dig själv” ekade långt bak i skallen.

Plötsligt fick TimeToSayGoodBye lite press av utvändiga Foretta, men det var fortfarande ett tempo som dessa hästar klarar av 6 dagar av 7.
Samtidigt hittade Butterfly Player ut ett spår i tredje utvändigt och mina förhoppningar steg något.

När dem svängde in på upploppet var positionerna oförändrade, Foretta hade tröttnat i dödens och det verkade bara vara Fredde B Larsson med favoriten kvar på banan när han försökte rycka 150 meter kvar.
Southwind Wake får fritt 120m kvar och störtdyker till vinst.
Butterfly Player fastnar med krafter kvar bakom TimeToSayGoodBye efter att Örjan gått ner på innerspår över upploppet, från den position jag står så håller M.T Buffet undan för Butterfly Player och tar tredje priset.

- Tack Fredde B, skriker Anders efter att han kört loppet i halsen på Hans-Owe.
Jag är tyst en bra stund efter målgång och får ut mig ett ”förbannat också”, något lägre än Anders.

Jag följer med Anders och Pelle in med svansen mellan benen eftersom det är lite kyligt ute.
Innan jag går in tar jag fram mitt kvitto, knöglar ihop det och hivar det i soptunnan av frustration utanför Ströget.
Det var den lille pajasens fel i spelluckan, tänkte jag inombords.

- Jag bjuder på skumpa, vem vill ha?
- Pelle var inte sen att tacka jag, men själv ville jag helst dricka så mycket absint att jag vaknade upp i ”Garden of Eden” och inte behövde tänka på denna dag.




Samtidigt kommer resultatet ut på en av storbildsdukarna inne på Ströget.


1. Southwind Wake (154) Sundberg H-O
2. Timetosaygoodbye (25) Larsson F B
3. Butterfly Player (117) Kihlström Ö

Odds: 15,42. Plats: 2,19 - 1,51 - 2,19. Tvilling: (2/4) 19,73.

Jag såg resultatet med skräckblandad förtjusning.
Hon hade hunnit dit, men det var omöjligt hon satt ju fast.
Jag sög tag i Pelle och Anders.

- Ni får vänta med att fira lite ni måste hjälpa mig med att leta efter ett spelkvitto.
- Menar du allvar har du kollat i alla fickor? frågade Pelle.
- Jag har slängt det i soptunnan där ute, sa jag och pekade mot entrén.
- Är du dum i hela huvudet sa Anders, ska vi göra oss till åtlöje för din skull.
- För er skull också Anders, om vi hittar kvittot som är värt drygt 26 tusen så har vi resa och logi England kirrat.
- Hur f-n kan du slänga ett kvitto som är värt 26 lax, sa Pelle?
Jag höll med Pelle för en gångs skull, men jag blev paralyserad av snubben i kassan och i vinkeln jag tittade i var Butterfly Player definitivt inte trea.
- Jag vet men ni har inte tid att förstå det nu, hjälper ni mig eller inte?
- 10% plus resan till England om jag hittar det, sa Anders som jobbade som säljare privat.
- Deal.
- 15% plus resan till England om jag hittar det, försökte Pelle som hade ett jobb på Mc Donalds privat.
- Ni får båda 15% om någon av er hittar det, kom igen nu.

Vi sprang ut genom Ströget så att folk fick stryka sig mot väggen för att inte bli nerspringda.

Vi beslutade oss om att försöka välta soptunnan.
På ett-två-tre så välte vi tunnan och hivade ut en massa skräp och torskbongar.
Pelle hittade sin torskbong på Angus R.C. när vi plötsligt får syn på en stor kraftig man framför oss som med basröst säger:
- Om ni tror att ni ska hitta tomburkar här så har ni kommit till fel ställe.
Det var en väktare som hade upptäckt detta underliga beteende vi hade.
- Det är inte vad det ser ut som, sa jag lite desperat.
- Nähä om ni inte berättar vad f-n ni håller på med så kastar jag ut er.
Jag har aldrig gillat väktare, det verkar som att dem måste bevisa sin makt mot Svenssons som knappt tar 60 kilo i bänkpress.
- Jag har tappat ett kvitto här i som det var vinst på.
- Ok, men varför är ni tre som letar, det verkar vara ett värdefullt kvitto?
Väktaren verkade dessutom intresserad av att tjäna lite lätta extrapengar genom att försöka lägga händerna på mitt vinstkvitto.
Jag tänkte ut ett bra svar.
- Nej vi vill bara härifrån innan det blir allt för sent.
- Okej jag tillåter det för den här gången, men ni måste ställa i ordning marken i ursprungligt skick, ok?
- Absolut, tack ska du ha.

Det hade gått en timme och i det sista loppet för kvällen svängde dem in för upplopp.

- Kenta, jag tror vi får ge oss jag är helt slut och vi har gått igenom varenda kvitto nu, jag går och hämtar ut min vinst så länge, sa Anders.
- Satan också sa jag.
Jag fick något förvånande höra en kvinnoröst till svar.
- Men Kenta då inte använder du sådana ord?
- Lovisa! Du förstår inte jag har förlorat allt, det blir definitivt ingen resa för dig.
- Spelade du på fel häst? Förlåt att jag inte var där när du skulle spela men jag hade förlorat jobbet om jag inte tagit en paus.
- Jag satte spelet men slängde kvittot.
Lovisa skrattade högt när jag berättade det för henne.
- Du måste också skratta åt saken, du har ju egentligen bara förlorat 50kr.
- Det är lätt för dig att säga, men du har rätt jag måste gå vidare, men kan jag åtminstone få ditt nummer så att inte den här dagen blir den värsta i mitt liv?
- Men snälla Kenta jag är gift, trodde du verkligen att jag skulle följa med en främmande man till England? So long!
Hon vände sig om och gick och det sista jag såg av henne var hennes snygga bak som hånskrattade åt mig.

Jag var inte långt ifrån att börja böla i detta läge, det här är ju bara sånt som händer på film tänkte jag.
- Ska vi åka då? sa Anders medan han kom gående bläddrandes med sina tusenlappar.
- Ja nu drar vi från det här j-vla stället, det här är sista gången jag besöker Sovalla det kan du skriva upp,
- Tar’e lugnt Kenta jag bjuder på taxi hem jag har nästan 20 papp i fickan, skrattade Anders.


Inne i Taxin satt jag och stirrade ut genom rutan, obehjälpligt nere.

- Kenta kan du inte ta fram din mobil jag ska ringa min tjej och säga åt henne att gå och köpa vilket halsband hon vill, vilken romantiker jag är, sa Anders och garvade åt sig själv igen.
Jag fortsatte att titta så långt bort jag kunde medan jag famlade med handen i innerfickan på jackan.
Plötsligt höll mitt hjärta på att stanna.
Jag kände inte bara mobiltelefonen innanför jackan jag kände även något ännu tunnare.
Kunde det ha varit ett kvitto, eller var det en av SL:s engångskuponger?
Jag tog långsamt fram det ur fickan, väntade någon sekund och öppnade ögonen.
Där stod det P nr 10 13.017kr.
Jag kysste det snabbt när ingen såg och stoppade det i jackfickan igen.
Anders vände sig om från framsätet i taxin.
- Ryck upp dig Kenta, kan jag få låna mobilen?
Som säljare har Anders lärt sig att aldrig med sig sin telefon privat.
- Givetvis Anders, jag gör allt för dig.
Anders rynkade lite på näsan åt min kommentar men tog mobilen och började slå sitt nummer.
Jag började fundera över vilket kvitto det var jag hade slängt.
Sedan kom jag på att jag hade köpt en harryboy åt Farsan när jag var i staden i söndags.
I första ögonblicket var jag nöjd över tanken att jag slängde fel kvitto sedan slog mig tanken att tänk om det var vinst på Farsans harryboy.
Men vad var sannolikheten, ett system för 100 spänn på V64 borde inte ge 6 rätt, eller?
Anders la på luren på mobilen och skulle precis lämna tillbaks den till mig när ringsignalen We Shall Overcome ekade inne i taxin.
Det var min mobil som ringde.
Jag tittade på displayen och såg att det var min far som ringde.
Ett tag tänkte jag för mig själv, svara inte.
På 5 :e signalen var jag tvungen att svara då t.o.m. taxi chauffören började titta i spegeln på mig.
- Ja det är Kenta!
- Tjenare min son, har du hämtat ut mina 40-tusen?
- 40-tusen!? stammade jag tillbaka.
- Ja ok runt 45-tusen då, skrattade farsan.
- Öh, nej jag har inte titta på ditt spel blev det 6 rätt alltså?
Tiden det tog från det att jag hörde min fars röst igen kändes som en evighet trots att det bara handlade om 3 sekunder.
- Min son jag bara skojade med dig, harryboy missade på Southwind Wake men det borde ha gett en tusen lapp iaf.
Det blev helt tyst i luren. Men snart slog det mig att ett tusen kronor har jag råd att avvara.
- Hallå? Är du kvar Kenta?
- Jag hallå farsan och grattis till vinsten, det var inte dåligt.
- Tack min son du kan väl föra över dem på mitt konto när du får tid?
- Javisst det ska jag göra.
- Jag älskar dig min son.
Ibland undrade jag om jag verkligen var det biologiska barnet till mina föräldrar så ofta som min farsa sa min son till mig.


Jag var i full färd med att planera detaljerna för engelsmannens elitloppsbesök och vi kom överens om att det återstod ett år till the ”Greatest horse show on earth.” när Anders och Pelle hade gjort sina behov och nådde vårat bord.
Engelsmannen vek av till sina Everton friends och jag höll upp 3 plåtar till Liverpool – Everton framför ögonen på Anders och Pelle.
- Tack som f-n för att du hittade kvittot och beslutade dig för att bjucka oss på det här äventyret sa Pelle.
- You´ re da´ man, sa Anders.
Vi alla tre avslutade med att i kör sjunga.
-”You’ll Never Walk Alone”.


Tillbaka

 

© 2002 - - - 2017-11-18 ©
cissan@e-Travet.nu